Ja i lördags när jag skrev var jag inte speciellt nykter, förtlåt! Men hade tänkt berätta lite grejer som hänt sedan sist jag skrev något vettigt."Talet" som jag skulle dra för pappa gick otroligt bra, bättre än väntat faktiskt. Kanske ska på minna er om att det handlar om Frisörutbildningen! Och han gick med på det och sa att jag skulle berätta för mamma och sedan ringa ner till henne jag ska gå hos och boka ett möte. Allt gick ju som på en räls trodde inte det skulle bli så här bra. Jag kommer få utbildningen jag längtat efter och som jag är gjord för att göra hur glad får man inte bli då liksom.
*Och det är ju inte bra det som har hänt.! Utan jag har fått världens kärleks förklaring av min bästa killkompis!!!! ÄR INTE DET SJUKT ELLER? När han berätta det för mig trodde jag nog att jag skulle svimma. Har gått och väntat på att han skulle in se fakta för längesen men jag gav upp, också kommer det nu tror ni inte man blir chockad eller?! Förklarade för honom på fyllan givetviss ( inte bra att prata om sådant på fyllan ) att är det inte lite sent på tänkt, men han var verkligen ledsen för det osv. Men sen sa han är det inte värt att försöka i alla fall. Och just i det tillfället visste jag inte det, men nu vet jag. Känner reda att känslorna bara bubblar upp på nytt som om det vore en film eller något. Killen/Tjejen flyttar och tror att dom aldrig mer ska ses igen och sedan mot slutet träffas dom igen och lever lyckligt, och resten kan ni. Men ni förstår vad jag menar. Det är ju hur sjukt som helst att allting bara går så bra. Är bra sååå nervös för när motgången ska komma, för jag vet att den kommer komma men bara inte när-hur-var-eller vad. Aja man får ju leva för dagen, men kan ju inte leva hela tiden efter hur nästa dag kommer se ut. Och det få ju ta den tid det tar. Nej nu tror jag bestämt att sängen kallar.
Puss och kram på er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar